Pyre bloggar

Pyre bloggar

Pyre (han) skriver det han känner för att skriva om, när han känner för att skriva om det!


Sorg är ingen sjukdom!

TankarPosted by Stefan 2010-03-24 22:02
Sorg är ingen sjukdom. Nä, det är det ju inte. Men vad ska man kalla det när man inte klarar av att jobba? Det är klart man får vara hemma, men sjukpenning kan man inte få. Man är ju inte sjuk.

Ungefär så resonerar Försäkringskassan. Eftersom vi inte är sjuka kan vi inte få sjukpenning. Att vi har förlorat vårt ofödda barn bara dagar innan han skulle födas, det är det ingen som verkar ha reflekterat över. Och därför är förhandsbeskedet att vi inte kommer att få sjukpenning.

Vår läkare har skrivit i sjukintygen och förklarat varför vi inte kan jobba. Sorgereaktion. Mycket ledsen och tagen. Okoncentrerad av sorgen. Arbetet kräver koncentration och stresstålighet. Hon har angivit diagnoskod F43.2 enligt ICD-10 (Försäkringsmedicinskt beslutsstöd enligt Socialstyrelsens riktlinjer). Slår man upp det på nätet så kan man läsa följande:

"Anpassningsstörning (F43.2):
I normalfallet och i frånvaro av annan psykisk störning eller kroppslig sjukdom är arbetsförmågan inte eller endast obetydligt nedsatt och sjukskrivning är som regel inte aktuell. Om depression eller ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa tillstånd."


Med detta som grund är vi inte sjuka och ska heller inte ha sjukpenning. Men vad är ett normalfall? Hur är det i normalfallet när ens barn dör? Finns det ens ett normalfall?

Och vad då anpassningsstörning? Vi hade anpassat oss till att ha ett litet barn hemma hos oss. I nio månader hade vi anpassat oss till det. Sen dog han. Klart det blev en anpassningsstörning. Det vi hade anpassat oss till kom ju inte. Men jag undrar om det är så de menar, att vi bara ska anpassa tillbaka oss och glömma det som har hänt.

Det finns några andra kategorier som passar betydligt bättre än F43.2:

F32 Depressiv episod. Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt i 1-3 månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas. Vid svår förstagångsdepression kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Depressiva symtom kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.

F43.9 Stressreaktion/krisreaktion
. Individer med lättare stress- eller krisreaktioner har vanligen inte nedsatt arbetsförmåga. För individer med risk för allvarliga tillstånd, med påtagliga sömnstörningar och viss kognitiv svikt, kan sjukskrivning, 2-6 veckor, gärna på deltid, övervägas. Sjukskrivning ska ske med tät uppföljning och adekvat behandling.

Men som synes är man inte tillräckligt sjuk här heller. Om man jobbar som lokalvårdare, busschaufför, flygledare eller telefonsäljare verkar inte heller spela någon roll. Det finns ju riktlinjer för hur man ska må efter olika händelser.


Så vad händer nu? Idag var vi inne på Försäkringskassans kontor här i staden. Vi fick prata med en mycket sympatisk kvinna, men hon verkade lika uppgiven som vi. Hon kan inget göra, alla ärenden handläggs av en central enhet i Norrköping. Det enda hon kan göra är att beklaga. Hon har inget inflytande på ärendet.

Vi fick i alla fall veta att besluten inte är tagna ännu, de är skickade till någon rådgivande instans inom FK. Sen, när de har lämnat sitt omdöme, kanske vi får ett beslut. Ett beslut som kan innebära att vi får sjukpenning, men troligen inte. Allt är beroende på om läkaren som sjukskriver oss skriver i rätt kod i rutan och om läkaren som sjukskriver oss motiverar vår sjukskrivning tillräckligt bra på de tio rader som finns på blanketten. Och så beror det på om handläggaren tycker att det är ett normalfall att ens ofödda barn dör, och om handläggaren själv kan anta att läkaren skrivit i en olämplig kod i rutan, och om handläggaren kan ändra detta till en lämpligare kod. För vi är ju inte sjuka, vi försöker bara lura systemet. Eller??