Pyre bloggar

Pyre bloggar

Pyre (han) skriver det han känner för att skriva om, när han känner för att skriva om det!


Var det bättre förr?

TankarPosted by Stefan 2011-03-27 21:10
Idén till detta inlägg fick jag när jag läste e-post från en bekant. det var ett meddelande som var avsett att vara roligt, men som fick mig att tänka till lite extra. Texten är alltså inte i grund och botten min egen, men jag har fått tillåtelse av min bekant att lägga ut texten här, om än med anpassade, tillagda och borttagna stycken.



Till alla oss som föddes och växte upp under 30-, 40-, 50-, 60- och 70-talen:

Först överlevde vi att födas av mammor som rökte och drack under graviditeten. De tog magnecyl och alla möjliga läkemedel, och åt tonfisk direkt ur burken, men blev aldrig testade för diabetes.

Efter detta trauma blev vi lagda på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt.
Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.

Som spädbarn och barn åkte vi bil med rökande föräldrar utan barnstol, bilkudde, säkerhetsbälte eller airbag.

Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska. Likaså delade vi läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan utan att någon dog av detta.
Vi åt farmors muffins, mormors bullar, surdegsbröd, riktigt smör och riktig mjjölk direkt från bondgården. Inte blev vi överviktiga eller sjuka för det!


Hur kunde det komma sig?
VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!!

Vi hade inga Playstation, Nintendo, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler på TV:n, inget surroundljud, CD-spelare, inga mobiltelefoner, inga surfplattor eller datorer med Internet eller MSN. Vi hade VÄNNER och dom fann vi utomhus!

Vi kunde gå hemifrån på morgonen, leka hela dagen, och kom hem när gatlyktorna var tända (om det fanns några). Ingen kunde nå oss på hela dagen, men vi var okej och överlevde ändå!

I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp, för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna. Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.

Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord, men inte fortsatte maskarna att leva i magen! Vi föll från träd och tak, skar oss, rev oss, bröt armar och ben, och slog ut våra tänder! Inte blev någon stämd eller anmäld för det.

Vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll. Och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.

Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem. I sällsynta fall ringde vi på (hem)telefonerna och kunde, om det ville sig riktigt väl, få prata med kompisens snygga syrra/brorsa!

Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna. De som inte blev det fick lära sig att handskas med besvikelsen (otroligt, eller hur?).

Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte. Dom var faktiskt lagens högra arm! Vi hade respekt för äldre; busschaufförer, tågkonduktörer och snabbköpskassörskor.



De senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya idéer. Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar, och vi lärde oss att hantera allt detta!

GRATTIS!!!
Du har haft turen att få växa upp som barn innan advokater och myndigheter reglerade ditt liv för "DITT EGET BÄSTA"!